"Ingen rast och ingen ro" känns som ett återkommande tema i den här bloggen.
Men det ändå så det är, och just nu kanske mer än någonsin.
Långa dagar, skrivuppgifter, redigeringsuppgifter och livet.
Jag älskar det ändå, även om det tar på krafterna att stiga upp klockan sex på morgonen när man är en nattsuddare som jag.
Skåne var fantastiskt, som att vara hemma.
På vägen tillbaka hem till Sundsvall tog jag fel tåg.
Jag hamnade i Stockholm för en natt.
Det är kallt här nu, fast inte minus.
Halloween närmar sig och jag ryser av välbehag.
Det enda dåliga med den högtiden är att reklamerna på tv alltid är lite läskiga, och jag är fortfarande oerhört mörkrädd.
Jag letar efter en ny lägenhet, en med ugn och frys och närmare skolan.
Mest för att det är bekvämt, men det funkar egentligen nu också.
Livet blir bara lite begränsat, kanske framför allt för att jag inte har några riktiga köksstolar.
De står hemma i Piteå.
Och som om skolan inte tog musten ur mig så toppar jag isberget med att ta på mig rollen som ordförande för journalistförbundet Sundsvall.
Det känns så fruktansvärt kul, vill fixa allting.
Styrelsen är så himla peppad att det bara kan bli bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar