7.31.2011

19:03

Jag kan inte förstå att jag nästa söndag inte kommer kunna välja mellan Camden, Brick Lane eller ett alldeles för stressigt Oxford Street. Jag bor ju här.

7.27.2011

21:16


Imorgon kommer Hannah hit, såhär kul tycker vi att det är.
Det blir min sista helg i London och det är perfekt med besök, för då måste man göra allt som London erbjuder.
Torsdag blir pubkväll troligtvis i Angel.
Fredag blir Portabello market, shopping på Oxford st och sedan blir det klubb.
Lördag blir Est End med besök på Brick Lane och Beyond Retro och Up the bracket alley, sedan blir det Camden market och vi avslutar med en till klubbkväll.
Söndag åker Hannah tidigt och då åker jag till Brick Lane market för några sista inköp.

Jag kommer sakna den här staden, den är fantastiskt.
Framförallt alla marknader, utelivet, all second hand och alla fantastiska engelsmän. Jag kan inet sätta mig in i att leva någonstans där det inte är en självklarhet att åka till Camden minst en gång i veckan. Men jag lär mig väl leva efter ett tag.

Tiden har gått så otroligt fort när jag tänker efter. Nu har jag börjat packa för att se om allt får plats och till min chock så verkar det faktiskt göra det, plus lite till! Otroligt.
En resumé i bilder bjuder jag väl på någon gång efter 6 augusti, tillbaka i Sverige och förmodligen med stor längtan tillbaka till London.

7.26.2011

21:23

Vet inte riktigt vad jag ska skriva om.
Jag gör inte så mycket, eller mest ingenting.
Sophia har åkt hem, Amanda har åkt hem, Sanna har åkt hem, Mimmi har åkt hem. Sara har åkt hem, Ellinor har åkt hem, Ellinor har åkt hem, Amanda har åkt hem - ALLA har åkt hem.

Står här som last man standing och undrar varför då?
London är är ju fantastiskt i sig och allt är möjligt men det spelar liksom ingen roll när man inte har någon att göra allt möjligt med.
Det finns otroligt många att bli vänner med här, men jag orkar inte.
Orkar inte skapa nya relationer med 11 dagar kvar i landet.

Jag väntar på att det ska bli torsdag och på att Hannah ska komma hit, så att vi kan leva rövare, gå på pub, klubb, marknader, shopping- allt möjligt.
När Hannah har åkt hem har jag fem dagar kvar.
Åh, jag kan inte vänta på nya städer och nya äventyr - som vanligt letande efter en flykt från vardagen, den som alltid hinner ikapp.

7.25.2011

21:26














20:45
















Viva España y Festival Internacional de Benicassim 2011

12:29

Den här helgen.
Fredag så blir Norge utsatt för terrorattack och en massaker. Minst 93 döda om jag inte minns fel.
Tänker på alla ungdomar som blev avrättade på ön. Tänker på alla som överlevde, i chock.
Läser bloggar från överlevande, artiklar på svenska, engelska och norska. Känner obehag.

Lördag så dör Amy Winehouse i sin lägenhet i Camden. Polisen går ut med att dödsorsaken är oklar, men någonstans läste jag att det var på grund utav överdos och det var de ju nog.
"Rätt åt henne, hennes eget fel" säger många.
Jag tänker på talangen hon hade och att vi inte längre har den, och på vilket miserabelt liv hon haft. Det är aldrig rätt åt någon att dö. En pundare tar sällan droger för att han eller hon vill, utan för att de måste.
Club 27 har tagit alldeles för många talanger, det vara aldrig rätt åt dom. 

Undrar vart världen är på väg.
Och tänker att om 12 dagar så är jag på väg till Sverige.

7.21.2011

12:16

16 dagar till mellanmjölk och fil och polarbröd och ost- och skinkmackor.
Till Sverige och Norrland och Piteå.
Nu går jag mest och räknar ner.
Jag har inte varit hemma sedan jul, inte träffat min familj sedan februari när de var här.

Igår frågade barnen om jag skulle vara här över jul.
Nej, jag måste ju hem och gå i skolan, sa jag.
MEN DET HÄR ÄR JU DITT HUS! sa båda två.
Och sen frågade de när jag skulle komma tillbaka.

Jag vet inte hur ni ser på det, men för mig är au pair en avlastning för föräldrarna.
Och plågsamt för barnen. De förstår inte varför en medlem i familjen kommer, sedan åker och sedan ersätts.
Det förstår inte varför de alltid blir lämnade. Det kan inte vara hälsosamt att bli lämnad som barn, hela tiden.

7.19.2011

23:53

Sitter på golvet i mitt rum, norra London. Precis nedanför Londons högsta punkt.
Kämpar för att hålla ögonen öppna, de har fått alldeles för lite sömn sedan någon gång för över en vecka sedan.
För vi åkte till Spanien, på festival. Sov i tält, fast sov inte särskilt mycket för det är svårt att somna innan klockan 06.00 när alla andra är vakna och det är svårt att inte vakna klockan 09.00 när tältet har syrebrist och är 50 grader varmt.
Vi träffade otroliga människor, snubblade över tält, tittade på otroligt bra spelningar, badade i medelhavet som bjöd på stora vågor och salt i mängder, sov på stranden, åt frukost, lunch och middag på Lidls parkering och duschade i iskalla duschar varje dag och tänkte att det var dagens höjdpunkt - ÄNTLIGEN KYLA.

Nu såhär i efterhand saknar jag väl mest allt, och speciellt att bara vara:
Men å andra sidan så vill jag inte äta mer mat från Lidls för allt smakar likadant, till och med ölen. Det är skönt att kunna duscha naken, helt utan publik och så varmt jag vill. Det är fantastiskt att dricka vatten som inte blivit uppvärmt av solen och som inte kostar pengar utan kommer direkt från kranen. Det är otroligt att sova i en säng och inte på en nästintill platt luftmadrass och att kunna sova så länge jag kan. Eller tills jag börjar jobba.

Festivallivet är helt fantastiskt. Men det skulle ju inte fungera som vardag.
Min vardag består istället av att sitta på ett golv på mitt rum i norra London, beställa kursmaterial på engelska som är mycket billigare här, fixa papper från CSN, leta lägenhet och förbereda mig för att flytta hemifrån - igen, från någon annans hem.
Om 18 dagar är jag i Sverige igen, och inte långt efter det säger jag hejdå Norrland och flyttar söder igen.
L U N D.

7.10.2011

14:29










Fram och tillbaka längst gatorna i London town.
Upp och ner för stadens högsta Hill.
Livet är så bra att vi inte ens märker det.
För vi har en vardag. I London town.

7.09.2011

19:12








Nu vet jag att jag lever.
Efter att ha varit på ett fantastiskt gig med Pete.
Frihets gig eftersom att han är ute från fängelset, matinee eftersom att han har fotboja och måste vara hemma innan 19.00.

Man vet att man är på Peter Doherty's gig när människor invaderar scenen, en tjej från publiken går upp för att sjunga en sång med honom (i okänt tonläge bör tilläggas), när man står längst fram, får ett plektrum, tar lite på Pete och hela giget avslutas med att han kastar ut gitarren i publiken.
Man vet att man är på Peter Doherty's gig när vakterna ser otroligt nervösa ut och tittar på klockan varje minut och bara önskar att giget ska ta slut.

Åh. Fantastiskt.
Bra uppvärmning inför en veckas festival i España.

7.07.2011

15:02

Hannah kommer hit 28- 31 juli.
Det är min sista helg. Sorgligt
Vi kör lite utav en favorit i repris från förra året.
Fast nu vet jag vart bussarna går ifrån, det känns ju skönt.




Anna och Olivia! Om ni vill komma så det bara en helg kvar, helgen efter att kommit hem från Spanien.
Bra grej om ni åker tillsammans för då kan ni bo på hostel och hänga medan jag jobbar osv. och då kan ni komma "mitt i" veckan utan att ha tråkigt. Om bara en vill/kan åka så kan den nog bo här, fast då är helg bäst.

7.06.2011

12:16

Spanien - 5
Sverige - 31

7.04.2011

22:33





















Malin kom som sagt hit. Vi firade midsommar, gick på Brick Lane, hade ont i fötterna, såg musikal, drack Rekorderlig vid slussen i Camden, åt på världens minsta restaurang och upplevde London. Det var härligt.
Om en vecka är jag på festival i Spanien, en veckas semester med bra sällskap och fantastisk musik. Kan inte vänta.

Malin