16 dagar till mellanmjölk och fil och polarbröd och ost- och skinkmackor.
Till Sverige och Norrland och Piteå.
Nu går jag mest och räknar ner.
Jag har inte varit hemma sedan jul, inte träffat min familj sedan februari när de var här.
Igår frågade barnen om jag skulle vara här över jul.
Nej, jag måste ju hem och gå i skolan, sa jag.
MEN DET HÄR ÄR JU DITT HUS! sa båda två.
Och sen frågade de när jag skulle komma tillbaka.
Jag vet inte hur ni ser på det, men för mig är au pair en avlastning för föräldrarna.
Och plågsamt för barnen. De förstår inte varför en medlem i familjen kommer, sedan åker och sedan ersätts.
Det förstår inte varför de alltid blir lämnade. Det kan inte vara hälsosamt att bli lämnad som barn, hela tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar