Näthatet

Män som näthatar kvinnor, det är vad alla pratar om ikväll.
Det viktigaste är väl egentligen inte att vi pratar om det ikväll, utan att vi fortsätter att prata om det.
Att vi fortsätter tycka att det är sjukt, och att kvinnor som tar emot hot om att bli "straffknullade" och våldtagna inte ska behöva se det som något "normalt".

Näthat är inget nytt fenomen, det har pågått länge och det väl egentligen på tiden att det diskuteras ordentligt.
Jag tänker på förra årets stora händelse när det kommer till näthatet. Melodifestivalen och en kvinna i publiken med hår under armarna.
Facebookgruppen "Ta håret tillbaka" där kvinnor och män laddade upp bilder på sina orakade eller rakade armhålorna för att visa att varje människa får välja själv. Det blev en slags protest mot det näthat kvinnan i publiken fick stå ut med på grund av att hon inte hade rakat sig, på grund av att hon inte hade gjort någonting.

Det krävs så lite för att kvinna ska provocera. På olika sajter i Sverige är diskussionen nu het och det finns kommentarer som påpekar att kvinnorna delvis får "skylla sig själva", eftersom att de har valt att vara provocerande. Kvinnorna som medverkade i kvällens uppdrag granskning läste upp mejl som de fått där män skrivit om hur de ska mörda och våldta dem. Mejl  med rena hot som alltså ursäktas med att kvinnorna själva valt att provocera.
Frågan är hur kvinnorna har provocerat? För det mesta handlar det om att de överhuvudtaget har haft en åsikt, och ibland behövs inte ens det. Ibland räcker det tydligen med att en kvinna inte gör någonting överhuvudtaget, ändå måste hon stå ut med näthat - trots att hon inte ens själv valt att gå ut i media utan bara  står och dansar i ett publikhav.

Jag har ingen större egen erfarenhet av näthat, bortsett från de kommentarer jag fick på bilden av min egen armhåla förra året. En bild på en helt vanligt armhåla med en stubb som inte var mer än tre dagar gammal, och som trots det fick kommentarer som "ditt äckel, klipp av busken" och "du ser ut som en jävla grottmänniska, du kommer aldrig få ligga". Kommentarer som helt och hållet saknar argument och bara påverkar mig på det sättet att jag får ännu fler argument för mina åsikter. Däremot har jag varit med om att män - och kvinnor - tycker att mina åsikter är irriterande och ibland provocerade, oftast bara för att jag överhuvudtaget har dem.

Näthatet är fel och borde vara passé i dagens samhälle. Internet kan inte vara ett laglöst land längre när det tar upp större delen av våra liv. Det kan inte heller vara så fruktansvärt provocerande med kvinnor som har åsikter och som vågar uttrycka dem, inte när vi ska föreställa ett av världen mest jämställda land. Jag ska bli journalist, jag är feminist och jag kommer alltid att älska att skriva om sådana frågor och jag kommer troligtvis stöta på hatet. Däremot hoppas jag att jag aldrig kommer att se hoten som något "normalt", något som alltid händer och jag hoppas aldrig att jag slutar reflektera över det.

Som en demonstration mot näthatet startade idag kampanjen "Nätkärlek" på facebook. Där uppmanas alla att hitta sin favoritjournalists mejladress för att sedan skicka ett mejl där man beskriver varför man älskar just den journalisten. Frågan jag ställer mig är: Hur många väljer automatiskt att mejla en manlig journalist istället för en kvinnlig, trots att hatet och hoten oftare drabbar kvinnorna?