22:28

När jag var ca 9 år gammal klippte jag av någon anledning av mig håret. Eller inte jag, min frisör men det var min idé. Det såg förskräckligt ut. Efter det misstaget har många hårmissar uppstått, tigerslingorna och den fruktansvärda luggen är bara en av alla dessa förskräckliga missar.
Någonstans i den tomma studentplånboken i Uppsala bestämde jag mig för att sluta lita på frisörer. Sedan dess har ingen frisör rört mitt hår - med undantag för permanenten. Någonstans där bestämde jag mig även för att aldrig förändra mitt hår, eller jag var helt enkelt nöjd med att ha det precis som det var.

Så plötsligt, där ungefär en månad efter att jag fyllt 20 r så tar det tio minuter och sedan har jag bestämt mig för att klippa lugg. Som om det beslutet inte vore stort nog så tar jag dessutom kökssaxen och klipper av mitt jämnlånga hår som jag sparat i två år. Och på en halv sekund stod jag där med lugg.
Såhär några månader senare är det långa håret ett minne blott och jag förstår att ni tänker: Vad var det som hände? Fick hon en livskris? Kände hon sig gammal? Behövde hon en drastisk förändring i sitt liv?

Eller så, förmodligen, skiter ni fullständigt i hur drastiskt jag förändrar mitt hår. Men här kommer i alla fall förändringen i bilder: