HALLOWEEN

Att Halloween är världens bästa högtid är ett faktum. Därför gäller det att klä ut sig så många dagar som möjligt, och helst så satsigt som möjligt. Men om man inte har någon riktig kostym så kan man alltid klippa sönder ett svart paraply och göra det till en ögonlapp så blir man pirat.
Det var ungefär vad vi gjorde i helgen. Firade Halloween.
Vi träffade på Jimi Hendrix och Mozart, varulvar, djävular, katter, Janis Joplin, dockor, rödluvan, en tjuv. Ja gud vet vad. Men oj vad bra Halloween är. Jag bara älskar att klä ut mig!

och långa nätter

ph: Olivia Markström

Klädsel
Vad har du på dig idag: Leggins och stickad tröja
Vad använder du just nu för skor: kängor
Favoritfärg på kläder: Svart

Senaste person som
Sov i din säng: Jag
Du pratade med: Malin
Du delade en drink med: Lilia och Madde
Du gick på bio med: Bio..?
Du gick på stan med: Kinken, Patrik och barnen
Skällde på dig: Den enda som skäller här är väl värdmamman, tror jag.

Senaste
Låt du hörde: Horses- Roses Kings Castles
Film du såg: Alice in Wonderland
Mat du åt: Någon indisk.. stuvning med pitabröd till
Kram: Kinken och Patrik
Puss: Matty Powers kompis.
Fest: The Roxy förra lördagen, älskvärt.
Ilska: Troligtvis idag, 12 åriga pojkar. Ingen fest direkt.
Resa: London, right now. Senaste avslutade resan: Israel.
Glädje: Igår
Dröm: Drömmer märkliga saker ibland.
Boken du läste: Pete Dohert, The last of the rock romantics
Personen du träffade: Värsmamman
Personen du pratade i telefon med: Mamma
Personen du fick sms av: Kinken
Gången du åt en 7-eleven korv: Oj, har jag ätit det?
Gången du var utomhus: Idag
Gången du sov: Riktig sömn? Innan London... 6 veckor sedan?
Gången hela din familj åt middag tillsammans: Aj, 6 veckor sedan?
Saken du köpte: Väska och hatt på europas största shippingcenter

Om dig
Namn: Stina
Ålder: 19
Smeknamn: Pite
Syskon: Malin och Sofie
Sysselsättning: London, lever livet, och jobbar som au pair. Mest bara London.
Bra egenskaper: trevlig, social, rolig, glad,
Dåliga egenskaper: tävlingsinriktad, ledarskalle
Linje/klass: Europainriktning (but not anymore!)
Hårfärg: Mörkblont brukar jag säga.
Ögonfärg: Grön
Skostorlek:38/39

Höger- eller vänsterhänt: höger
Humör just nu: trötter
Favoritgodis: svenskt
Är det nåt du absolut inte äter: Troligtvis inte. Ibland.
Kläder just nu: Leggings, stickad tröja
Musik just nu: None
Vad sa du senast: "hejdå"
Om du var tvungen att leva i en annan tidsepok, vilken skulle du välja då: 1960, 70 eller 80 vore fint. Eller varför inte London på 00-talet, vara i min nuvarande ålder och hinna följa alla underbara band som Strokes, Libertines, Arctic Monkeys m.fl. vore fint.
Sommarplaner: London.
Fisk eller badkruka: Fisk.
Saft eller alkohol: Saft.. med alkohol?
Hur många kuddar sover du med: tre, två jätte platta. så det räknas nog som två.
Favoritväder: Sol, värme och lite svalkande vind
Om du var fast på en öde ö, 3 saker att ta med: kamera, vän, musik
Spelar du nåt instrument: En låt på gitarr, grymt!
Morgon- eller nattmänniska: Nattmänniska
Sparare eller slösare: Slösa
Bästa film: Plågsam fråga.
Tror på liv på andra planeter: Någonstans...
Kommer du ihåg din första kärlek: Ja
Har du några homosexuella vänner: Ja
Hur många barn vill du ha när du blir stor: Två.
Bio eller promenad: Bio när det är kallt, promenad i den ljusa, norrländska sommarnatten.
Är du kittlig: Aj.
Snarkar du? Aj.
Stjärntecken? Vädur
Rädd för insekter? Skalbaggar ja, annars inte.
Äckligaste insekten: Skalbaggar.
Största svaghet: Jackor? bruna ögon? brittisk engelska? franska?
Det här är jag bra på: Leva
Bästa bok? Bitterfittan
Om du fick välja en superkraft, vad skulle du välja? Höra folks tankar
Vad vill du jobba som? Journalist
Chips, morötter eller godis? Morötter just nu.
Pizza eller hamburgare? hamburgare
Skriver du dagbok? Ibland. Tanken är att jag ska göra det.
Tänker du någonsin tatuera eller pierca dig? Var nånstans? Möjligtvis tatuera mig runt fotleden, men det kommer nog inte bli trots allt. Nåväl.
Stökigt eller välstädat? (ditt rum, hus, lägenhet m.m.) Gärna välstädat, så länge någon annan gör det åt mig.
Gungar du på stolen? Ja
Skulle du någonsin få för dig att hoppa bungy-jump? Endast på Nya Zeeland
Vilken hand håller du gaffeln i ? vänster
Är du rädd för blod? nej
Saltar du på maten? nej
Gillar du att sjunga? Ja
Anser du att du är stark? Aj. Nja. Ibland.
Brukar du sola? På sommaren, bli svårt annars.
Vad gör du om du får hicka? Tänker tillbaka på den som tänker på mig, så att jag slutar.
Röker du? Nej
Snusar du? Nej
Använder du knark? Nej
Kaffe, te eller inget? Te

Hilton hotel

Igår åt jag middag på Hilton hotel och hade en väldigt trevlig kväll med mycket god mat. Som pricken över i:et så hade dem jag träffade där tagit med sig en stor påse svenska underbarheter till mig. Påsen innehåll 3 chipspåsar, 3 dipp- påsar, 2 godissnöre påsar, 1 ahlgrensbilar påse, 1 daim och en STOR burk med lösgodis.
När man åker utomlands så blir man så himla svenskt och då är det så himla fint att få sådana här presenter, så smakar det ljuvligt också. Ack vilken fin kväll det var!

Kan säga att utsikten från hotellrummet inte heller var helt fel, hade ju gärna stannat där några nätter. Titta ut för Londons alla skyskrapor och känna att man är i storstan.
På tal om skyskrapor så börjar jag bli sugen på New York, Madde och Gossip Girl kan även ha bidragit till detta. Men hur kommer det sig? Jag som inte ens gullar USA?! Men New York, jo - varför inte?

autumn.

Hösten är i England, utanför mitt fönster.
Imorgon slutar världens jobbigaste veckan, världens bästa högtid skall firas och det känns ju rätt skönt. Åh vad jag längtar, oj vad mycket kort jag ska ta.

The Roxy

PH: Lilia Manninen

Önskar att jag hade en massa fina bilder att lägga upp från helgen, men det har jag inte.
Idag var jag och Madde på Europas största shopping center, där köpte jag en väska och i den ska jag börja ha med mig min kamera så att det blir fler bilder.

I helgen var vi i alla fall på The Roxy, massa kul och massa bra musik. Man måste älska det stället. Till helgen är det Halloween, dessvärre kommer jag inte ha lika storslagen kostym som förra året...

i england finns det inga barn.

Idag hade den äldsta pojken några kompisar på besök. Han går på en privatskola inne i stan så pojkarna fick åka länge och långt för att komma hit.
När deras föräldrar sedan kom för att hämta dem så stannade deras föräldrar ett tag och pratade med föräldrarna i min värdfamilj.

En av pojkarna simmar för junior landslaget i England och är väldigt duktig på piano och fiol, så duktig att han ska till Tyskland för en konsert på torsdag. Han är dessutom väldigt duktig i skolan.
Hans mamma berättade att pojken åker till simhallen klockan 17.00 varje dag direkt efter skolan, simmar till 20.00 efter det åker han direkt hem och pluggar i tre timmar, sedan direkt i säng klockan 23.00. På morgonen stiger han upp i god tid för att hinna träna på att spela piano, och fiol.
Den här pojken är 12 år gammal.

Jag blev helt till mig när jag hörde det, pojken blir rånad på sin barndom! Hans egna föräldrar tar den mitt framför näsan på honom och är stolta över det.
Mamman i min värdfamilj tyckte det var konstigt att jag reagerade så, själv var hon bara imponerad och lite skamsen över sin egen son.
"Det är ju såna här barn som kommer lyckas i framtiden, dom som jobbar hårt redan från början!"

Och ja, den här pojken kommer säkert lyckas.
Men han kommer också titta tillbaka på sitt liv och inse att han aldrig gjort någonting för skojs skull, att han aldrig varit barn och att alla hans framtidsplaner sedan länge varit planerade av hans föräldrar. Han kommer inse att hela han egentligen är så mycket utav honom, för han har aldrig bara fått vara den han är.
Och ja, han kanske kommer lyckas bäst utav alla dessa pojkar. Men han kommer definitivt inte vara den lyckligaste, och han kommer inte heller vara den som känner sig mest tillfredsställt med livet han levt.
Vad är väl framgång jämfört med lycka och livslust?

Och kära engelsmän, varför låter ni inte barn vara barn?

och alla nattbuss konversationer

134 to East Finchley
- how to make new friends on the night bus

En kille med rosa hår kommer in på bussen tillsammans med sina vänner, istället för att sätta sig med sina vänner så sätter han sig bredvid en kille med lockigt, mörkt hår i sätet framför mig och Madelene. Killen med mörkt hår är från Italien och har engelska som vi skulle kunna beskriva som bristfällig, för att beskriva det snällt.

Engelska killen: Hi! Were are you from?
Italienska killen: eh, I'm from Italy
Engelska killen: Oh really Italy!
(paus)
Engelska killen: So, do you speak dutch?
Italiensk killen: No....
Engelska killen? Not a word? Okey.. Because I only know some words in german.
Italienska killen: Okey....
(paus)
Engelska killen: So how long are you here for?
Italienska killen: One month
Engelska killen: Oh okey and how long have you been here?
Italienska killen:...... One month?!
Engelska killen: Eh.. Okey... But... When are you going back to Spain?

NME ICONS

Beställde en tidning för 6 pund. Bästa pengarna någonsin? 100 sidor om The Libertines, gamla intervjuer, gamla recensioner och så himla mycket mer. Allt sånt där som jag missade eftersom att jag bara var 12 år när The Libertines slog igenom (2002) och lyssnade på Bubbles eller annat pinsamt som bara barn får lyssna på utan att skämmas.

Hur som helst, 100 sidor Libertines? Ja tack.

gött.

Ja alltså, tack Lexin. Det var precis den meningen i exemplet som jag ville kunna säga på spanska när jag ville veta vad "skrattar" heter på spanska. ELLER?

skam åt Sverige

Hela modevärlden går mot en ny trend och försöker återinföra kurviga modeller, eller kurviga och kurviga snarare modeller som kan äta mat och inte bara dricka kaffe hela dagarna.
Nu släpper Acne sin nya kollektion som ska gå ut internationellt, vad gör Acne?
Jo dom väljer planetens smalaste flickor och jag undrar, kan ni se om dem har några ben att stå på?
Detta kommer verkligen kunna ge fel bild åt hela märket, och på ett sätt hoppas jag att det gör det.

Dåligt val Acne.

(Se bilder HÄR)

13:56

Mina nya skor är fantastiska.

u-landsproblem

.

Nej. Idag är en NEJ dag.
Jag hostar, kan inte prata, har troligtvis feber och nej jag känner verkligen inte för att bo i ett hus där jag inte känner mig hemma och diska disk efter middagen och göra sallad innan middagen och vara social med familj och verka glad och livlig och nej.
Jag känner för att ligga i vår sköna, stor soffa hemma i Piteå, titta på Jonas på Disney Channel eller något annat töntigt och lättsamt.

do it for Albion.

obsession.

Photos: Vouge IT

Min man släpper tydligen en smyckes kollektion tillsammans Hannah Martin och Albion Trinketry. Ser ni va fin han är va?
Läs mer om kollektionen HÄR.

Den 5-7 november spelar han på tillsammans med Babyshambles på NME weekender.
Jag bara måste dit, vem kommer med?
Och vem betalar?

måndagsbarn

Måndagar är bara inte roliga, det spelar ingen roll vart man är. De suger i alla fall.
Tur att veckorna inte är så långt.
Jag saknar min röst.

Jag och Lilia ska köpa biljetter till Yann Tiersen och Klaxons.
Det kanske bli The Drums och Vampire Weekend också.
Det är fint att bo i London.

Nu ska jag hämta barnet.

skype

I fredags dejtade jag med Mimmi. Nu är jag öppen för att dejta dig, just det DIG!
Ja alltså, jag har skaffat mic och cam så säg till om du vill träffas över skype någon dag/kväll.
Mitt användarnamn är stina.bergdal

Vi ses där.

just another weekend

Här ligger jag i en säng i norra London, äter knäckebröd med Kalles randiga, svenska chips och lite marabou samtidigt som jag funderar över vart jag glömde min röst i helgen?
Ja det är söndag och jag inväntar en ny vecka, och min förmåga att tala tycks vara helt försvunnen.
Jag har varit i London i en månad nu och kan inte låta bli att tänka på att det var halva min tid i Israel, och gud vad tiden går fort överallt hela tiden.
En annan sak jag funderar över är om Kalle på kaviartuben verkligen flörtar med ögat i Sverige också?

Helgen har bestått av den mest internationella förfesten hittills i London, två nätter i Camden, lite sömn, köttbullar och lingonsylt på Ikea och storshopping utav svenska "matvaror", eller snarare onyttigheter. Idag var jag hos Lilia och bara var, så himla trevligt.
Nästa helg ska jag ha en lugn kväll, jag kan knappt vänta på att äntligen få sova lite.

Fredags kärlek

photo

In i dimman för att hitta närheten
& alla går lite närmare varandra än andra dagar
för dimman är lite tjockare
& vem bryr sig egentligen om hur allting
ser ut när,
närheten ändå är så eftertraktad att ingen har tid
för något annat än att vara nära
någon annan.

friday, lovely friday.

Här ska det levas!

.

Nej. Det blir inga fina parkbilder sa min dator och vägrade.
Godnatt då.

spanish

När det känns lite för jobbigt att plugga spanska så kan man prata med en Colombian på facebook, inse att man är sämst på spanska och att man måste lära sig för att komma iväg till Sydamerika. Så kan man prata gamla minnen och ha en trevlig stund.
Nu känns det faktiskt himla mycket roligare att plugga spanska.

he never ever saw it coming at all

kids like you and me

sånt är livet

Anonym om "Au pair livet"
Varför åker du dit ifall du vet att du inte tycker om att ta hand om barn och städa? Det är ju bla det au pair livet går ut på. Ta vara på tiden du är där, trivs du inte så gör något åt det istället.

Jag älskar barn, jag älskar att ta hand om barn. Jag älskar att leka. Städning däremot, nja inte riktigt min grej. Men jag trivs hur bra som helst och man kan inte ha roligt hela tiden. Jag gör något i mitt liv som jag lär mig mycket av och som dessutom är sjukt kul. Och jag sitter inte här och är missnöjd med vart jag är utan att göra någonting åt det.
Jag hade troligtvis världens tråkigaste jobb när jag på kibbutzen i Israel, men jag hade samtidigt de två bästa månaderna någonsin!
Inlägget var inget gnäll det var bara sanningen om hur Au pair livet ser ut. Och det finns så himla många au pairer som hatar barn, jag är inte en av dem men de finns där överallt. Som sagt man kan inte alltid ha roligt, men helheten är så himla kul ändå så i slutändan blir det ändå en vinst och en otroligt bra erfarenhet. Och om det är någonting jag gör så är det att ta vara på tiden, för att inte tala om att jag tar vara på mitt liv. Jag lever mer än någonsin.

vi känner inte livet

Nej. Au pair livet är inte alltid som man tänkt sig.
Livet är inte alltid som man tänkt sig, det är aldrig som man tänkt sig.
Men det är väl bara resa sig, borsta bort smutsen lite nonchalant med handen och börja om från början.
Först och främst bör man tänka på sig själv.

Därför önskar jag mig själv, Amanda och Izabell lycka till.
Hem ska vi i alla fall inte.

2H

saknader

Oh sister love.

au pair livet

Jag älskar London, det är verkligen en underbar stad. Men dessa tråkiga måndagar så saknar jag att kunna ta cykeln ner till ett café stan. Jag saknar Uppsalas kalla höstdagar med motvind som får alla cyklister på dåligt humör. Jag saknar att inte behöva planera, att bara komma på snabbt att man ska mötas i en timme eller två.
Här tar resan en timme, eller två. Och det är bara en väg.

Måndagar och tisdagar är dem värsta dagarna. Onsdagar åker jag iväg till svenska kyrkan och umgås med människor, torsdagar har jag spanska lektion och fredagar. Ljuva fredagar.

På många sätt liknar detta livet kibbutzlivet:
Jag bor ihop med människor jag inte känner, jag jobbar hårt med någonting som egentligen är alldeles för tråkigt, dem två första dagarna på veckan är så oerhört tråkiga, jag lever för helgerna och ledigheten, jag lär mig nya spanska ord varje vecka, jag träffar underbara människor hela tiden, människor kommer och går och här finns folk från hela världen. Enda skillnaden skulle väl vara att jag faktiskt tycker mycket bra om maten. Och så självklart att det tar minst en och en halv timme att komma hem från puben, och inte fem minuter som det gjorde i Israel. Men det är ju bara små detaljer.

UNDERWORLD, Camden town.

I fredags var vi sju stycken svenska tjejer samlade på ett litet tak i Fulham, där drack vi vin tills bussen gick till Camden. I Camden gick vi på Koko, eller i alla fall fem av oss. Kvällen slutade tidigt men vi hade trevligt i alla fall. Och låt oss bara säga att beteendet var väldigt svenskt.

I lördags år vi tyskmat och åkte till Underworld. Och vilken under(bar )värld sen! Londons snyggaste killar samlade på ett och samma ställe dansade till fraser som "did you see the stylish kids in the riot", "when there's no one left to fightboys like us don't shine so bright" & "the night's not over, you're not trying hard enough".
När Undervärlden sedan stängde så satte vi oss på en av Camdens smutsiga gator och såg alla människor åka hem. På gatan hade vi något som liknade en efterfest tillsammans med världens tre skönaste engelsmän, två andra engelsmän med likadana kläder samt en hatt, en spanska kille som kom och gick, pekade på alla och sa "dutch!" och en uteliggare som efter ett tag började sjunga.
När klockan blev halv fem insåg vi att vi bara satt på gatan, så vi bestämde oss för att fortsätta eftefesten vis busshållsplatsen. Bussen kom rätt snabbt och när vi sa hejdå till killarna insåg vi att vi aldrig mer kommer träffa dem, det enda vi hade var förnamn! Men vilken tur att London, och Underworld, är fullt med sköna människor.
En annan sak vi insåg var att vi tog fel buss, men vi kom i alla fall hem. Om än klockan hann bli 06.30.

Och oj vad jag älskar den här staden!

På fredag blir det Underworld, igen.

äventyr

SÖNDAG. Dagen bjöd på promenad från King's cross till Oxford street och en halv timma i Fulham. Bussresan från Fulham till Southgate tog mig tre timmar, bilköer går mycket väl att hata.
Amanda blev skrämd av en gubbe i guld och utsikten från Millas tak är så fint med alla takåser.

Jag har haft världens bästa helg.

ett, tu, tre

DET ÄR HELG. Så jag beger mig ut på äventyr i stora staden än en gång.
Kvällen luktar förfest på Camillas tak och en galen utgång med lite för många svenska tjejer. Det kanske luktar gott!

godnatt

lika bra att sova.

isn't he lovely?

TERRORHOT

HÄR GÅR INGEN SÄKER

så jag kanske skippar Picadilly Line i helgen.

no one can kill disco

reunions

I helgen kanske jag ska träffa Solbi. Solbi kommer från Sydkorea och jag träffade henne i Israel, så jag har inte sett henne på ett halv år. Jag älskar att träffa människor från kibbutzen, det känns så märkligt att dem har ett annat liv också.
Solbi är i Kent och jobbar på en gård av något slag men i helgen kommer hon alltså till London. Det kommer bli så himla roligt att träffa henne!
I slutet av oktober åker hon tillbaka till Korea, och vem vet om vi någonsin kommer ses igen? Den tanken är så himla märklig, alla dessa människor som jag inte kommer träffa igen... Trots det så var det aldrig någon som sa farväl.

Filter

Håkan Hellström i Magasinet Filter.
Mamma, kan du köpa den här tidningen åt mig?
puss

photos by Lilia

Min vän Lilia kommer från Finland och vill bli fotograf, så hon tar fina bilder vart vi än går. Som dem här ovan till exempel. Jag bara älskar Notting Hill och Camden. I helgen är det nog Brick Lane market som står på tur.

the winner takes it all

Jag är en vädur, en tvättäkta vädur som har dåligt tålamod, alltid vill bestämma och hatar att förlora.
Därför har jag alltid hatat puzzel, jag menar det tar tusen år att bygga, man måste klura hela tiden och leta efter bitar som hör ihop och när det är klart så är det enda som finna en bild på något fint. Ingen vinner och det tar bara oerhört lång tid. Jag skulle kalla det långtråkigt.
Idag började jag och Suliman lägga ett puzzel på 1000 bitar. Som om jag inte suckade nog högt när han sa "Vi börjar med det här så kan vi ta det här efteråt" (och pekade på ett annat puzzel med 1000 bitar), dessutom skulle han bestämma vart på puzzlet jag skulle bygga.
Jag tror att jag hade någonting inom mig som ville ut, men jag sansade mig och byggde så fint puzzlet, och blev extra lycklig eftersom att jag var bättre på att hitta bitar som passade ihop är vad han var. Vilket är patetiskt eftersom att han är 8 år och jag är 19 år.

Efter puzzlet spelade vi Fia med knuff ett antal gånger. Jag vann alla gånger utom en och för varje omgång började Suliman fuska med och mer. Tävlingsinstinkten inom mig väcktes men eftersom att jag vann så var det helt okej.
Efter det spelade vi Monopol, kom ihåg att aldrig fråga en 8åring om han vill spela Monopol. Jag vet inte vad som hände man jag fattade ingenting. Och på något sätt lyckades han slå tärningen ungefär 4 gånger varje gång det var hans tur. Ungefär då insåg jag att det var hopplöst, så jag gav upp och lät honom vinna (trots fusk).
Det är ett stort steg för mig, fast jag anser mig inte vara en förlorare eftersom att han fuskade.

and all the markets

Så var helgen över och jag har bott här i två veckor nu. Skulle säga att det känns som tre dagar, och tre år på samma gång.
I helgen var jag på Koko med Lilia, Suski och Madelene. På lördagen åkte jag och Lilia till Notting Hill för att gå på marknaden där. Jag älskar Notting Hill, så himla fint och vilken marknad va!
Och när man är i Notting Hill så måste man ju bara besöka The travel bookshop, så vi gick dit och köpte varsin bok.
Idag åkte vi till Camden för att gå på marknad, och man bara måste älska Camden. Så jag råkade väl köpa en t-shirt med Peter Doherty på. Men vad gör väl det om hundra år?

Vi pratade också om att gå och se Yann Tiersen när han spelar på Koko, dricka ett glas rött vin och lyssna på musiken från Amelie. Väldigt franskt.

This is England

So I don't have time for this. Okey?

koko

Ikväll ska jag bli koko på Koko tillsammans med min finska vän Lilia och hennes andra finska vän. Det kommer bli himla fint! Vad är inte fint med tre skandinavier på vift i Camden Town?